Jag är alltså inte emot vacciner, men är ovaccinerad nu, och det låter möjligen konstigt? Får jag en rostig spik i foten lär jag be om en stelkrampspruta inom en timme, och åker jag till de få delar av Afrika som har polio skulle jag nog be om min sjätte. Jag fick väl den femte sprutan i högstadiet?
Jag har vaccinerats mot gulsot som vuxen, pga av resor till cirka 70 länder, för övrigt har jag de man fick som barn dvs smittkoppor, polio, difteri, etc och dem är jag tacksam för, jag känner polioskadade.
Skälet att jag är ovaccinerad nu beror på att jag valt isolering istället, gjorde jag under svininfluensan också, därför att virus muterar då de är nya, upp eller ner i styrka, kan byta ansikte helt, och jag har haft turen att jag jobbat hemifrån sen jag var 22 år, så jag kan isolera, om jag vill.
Vi vet allt sen, då det hela är över, men då kan det säkert bli aktuellt med ett brett vaccin mor Sars2, som blir slutvaccinet, efter det nuvarande mutationsracet.
När man är vaccinerad är det rätt troligt att man slutar akta sig, och det kan vara en förklaring till vad man sett i Israel. De vaccinerade lever som om vi inte har en pandemi, det har vi, så de insjuknar de också gissningsvis i mildare former???
Jag blir därför inte upprörd över ev. restriktioner, flygproblem, karantäner, förbud mot folksamlingar etc därför att alla dessa restriktioner har jag redan infört som en ren normalåtgärd vid pandemier.
Sista videon tar upp ett nutida fenomen nämligen att folk vill leva som vanligt samt vara ovaccinerade, och det funkar nog illa i en pandemi. Men innan muterandet är klart finns det bara en hyfsat säker metod och det är att hålla sig undan, avstånd, masker, handhygien, UV-ljus vid besök, spruta hemma då och då med 30% alkohol och resten vatten, och helst en maximal isolering. Jag var ute igår därför att jag behövde hämta kontanter, och det kan bara jag göra.
I Israel ser det ut som om Covidvaccinet inte biter mot Delta men säkra svar får vi av vetenskapsmännen och kvinnorna långt senare, så är det alltid.
Vi vet allt sen, när det är över, inte en dag innan.
When I went off the grid, it felt like the right move spiritually, environmentally, and financially. Moving to a cabin in the woods with my partner seemed like a clever way to get cheap rent in notoriously unaffordable southern British Columbia, while learning to fend for ourselves in a chaotic world.
But after a couple months of cold mornings dumping buckets of composting shit, I’m as broke as ever.
Läs mer
Lämna ett svar