MiCHAEL SNYDER -’AMERICA’S ECONOMY IS A DISASTER ZONE
https://www.youtube.com/watch?v=WTUEGk-Qghk
DN:
Att Kina övertar USA:s position som den dominerande ekonomiska makten i världen beskrivs som oundvikligt. Men mycket talar emot att det kommer att ske, skriver affärsjournalisten och Kina-experten Michael Schuman.
Coronapandemin tycks befästa uppfattningen att Kina håller på att ta USA:s plats som världens främsta ekonomiska supermakt.
Och vad annars skulle man vänta sig? Enligt den allmänna uppfattningen är det ju Kina som tillverkar allt numera – amerikaner bara packar ner sakerna i Amazon-kartonger. Peking arbetar långsiktigt, medan amerikaner inte förmår se bortom nästa val eller kvartalsrapport. Kina agerade resolut för att få coronaviruset under kontroll. I USA fortsätter krisen.
Med Kina är dock saker inte alltid som de ser ut. Inom mycket av det som ser ut att vara landets styrkor – som utbildning, tillverkning och teknologi – är man inte riktigt så starka som många av oss har fått för oss. Landets möjlighet att ”gå om” USA är inte heller fullt så stor som de beslutsfattare och experter i Washington som oroar sig över Pekings växande makt tror.
Kinas uppgång framhålls ofta som något historiskt oundvikligt: Ett dekadent USA, tänjt till sitt yttersta av globala åtaganden och trött på bördan av att vara en supermakt, kommer att ge vika för en mer fokuserad, organiserad och motiverad uppkomling. Pax Americana kommer att göra Pax Britannica och Pax Romana sällskap i historiens soptunna.
Ray Dalio, grundaren av hedgefonden Bridgewater Associates, är en av dem som placerar Kinas framväxt i en länge etablerad cykel av global makt. Han jämför landets uppgång i dag med Storbritannien efter den industriella revolutionen och med den nederländska republik som skapade ett imperium med sin sjöfart under 1600-talet.
Den kinesiska propagandamaskinen tycker om att förstärka denna uppfattning. Kinesiska medier har kontrasterat Pekings (förmodat) överlägsna virusbekämpning mot de svaga åtgärderna från Trumps administration, och hävdar att kinesiskt styre är överlägset amerikansk demokrati. När tumultet efter George Floyds död tillkom skrev Global Times, en tidning som tillhör kommunistpartiet, att ”kinesiska analytiker” varnade för att ”USA har blivit en ’stat i förfall’”.
Historiker, journalister och experter har förutspått USA:s nedgång och fall i decennier. Under 1980-talet tycktes Japan vara på väg att gå om som världens ledande ekonomi, precis som dagens Kina i kraft av en statsledd ekonomisk politik som verkade överlägsen USA:s laissez-faire-kapitalism. Men Japan hade inte den kraft som många trodde. Dess ekonomi hämtade sig aldrig riktigt från den katastrofala finansiella krisen i början av 90-talet.
Kan Kina prestera bättre än så? Absolut, landet kommer säkerligen att fortsätta växa i välstånd och inflytande. Men för att ta förstaplatsen måste Peking ta sig över hinder som är högre än vad Japans var, och USA har ett antal fördelar som ofta förbises eller undervärderas.
Många glömmer det gigantiska försprång USA fortfarande har i nästan allt som går att mäta, även efter Kinas fyra decennier av blixtsnabb ekonomisk tillväxt. Värdet av den amerikanska ekonomins totala avkastning 2018 var 20,5 biljoner dollar, avsevärt större än Kinas 13,6 biljoner dollar. Räknat per capita blir avståndet ännu större. Ändå fångar de siffrorna inte den sanna vidden av USA:s försprång.
Derek Scissors, forskare vid American Enterprise Institute, hävdar att det är mer rättvisande att jämföra nationellt välstånd – värdet på fastigheter, aktier och andra tillgångar – eftersom det växer över tid. Sett till detta är amerikaner avsevärt rikare än kineserna. Enligt en uppskattning var de amerikanska hushållens tillgångar värda 106 biljoner dollar i mitten av 2019, jämfört med de kinesiskas 64 biljoner, skriver Scissors i en rapport.
Kina utmanar inte heller USA:s position som den globala finansmarknadens hjärta. Trots att de kinesiska börserna fortsätter att växa har begränsningar av utländskt ägande av aktier och förflyttning av valuta över gränser förpassat dem till den internationella sidolinjen. I kristider som coronapandemin flyr globala investerare inte till kinesiska värdepapper utan söker tryggheten i amerikanska statsobligationer. Och trots den ständiga oron över att Kinas valuta ska utmana dollarns dominans, förblir den hårt styrda renminbin en liten spelare. Enligt data från det finansiella nätverket Swift användes renminbi i 1 procent av internationella betalningar under april. I 48 procent användes dollar.
Även på områden där Kina har ett övertag är detta mindre än vad det först ser ut att vara. Det är lätt att tro att amerikaner inte tillverkar någonting – ”Made in China” syns ju överallt. Kina stod mycket riktigt för 28 procent av den globala tillverkningsindustrin 2018, enligt siffror från FN. Men USA stod för 17 procent – nästan tre gånger så mycket som Tyskland med dess omtalade fabriker. Kostnaderna för att driva en fabrik i USA och i Kina är faktiskt i princip jämförbara, eftersom amerikanska arbetare är mer produktiva än kinesiska.
USA producerar oftare högspecialiserade produkter som flygplan och datachip, vilka är svåra för Kina att prestera. Peking har investerat mycket i att utveckla ett kommersiellt flygplan som ska kunna konkurrera med Boeing och Airbus, men projektet har drabbats av stora förseningar och pinsamma tekniska brister.
Det talas ibland om ett ”teknikkrig” mellan USA och Kina. Politiker i Peking storsatsar på att skapa globala spelare inom allt från elbilar till 5G. Men för tillfället är detta krig knappt en skärmytsling. Trots ett kvarts sekel av satsningar och enormt statligt finansiellt stöd så är Kinas halvledarindustri långt bakom sina amerikanska konkurrenter i fråga om design och kunskap. ”Kina ligger fortfarande långt ifrån att uppnå något i närheten av självständighet eller ledarskap inom någon del av sektorn”, sammanfattar en studie gjord av tankesmedjan Center for Strategic & International Studies.
Amerikanska techjättar som Facebook, Google och Twitter är globala företag och har användare i alla världens hörn. Kinesiska motsvarigheter som Tencent, Baidu och Sina Weibo har knappt expanderat utanför landets gränser. (Bytedance som äger Tiktok är dock ett undantag, reds anm.) Och även om Kina har varit framgångsrikt i att använda artificiell intelligens kommersiellt, är USA fortfarande bättre på att utveckla både de verktyg, teorier och datachip som driver AI och de datorer som får tekniken att fungera.
Att kinesiska studenter strömmar till amerikanska college är också av en anledning: Kinas högre utbildning står sig slätt mot USA:s. Lärare och studenter på kinesiska högskolor tillåts inte tala, skriva eller studera fritt. En rankning av akademisk frihet som publicerades i mars hamnade Kina efter exempelvis Kuba och Iran. I en annan rankning av världens bästa universitet ligger det främsta kinesiska, Pekings universitet, först på 92:a plats – hela 50 amerikanska skolor placerar sig före.
Allt detta medför att Kina riskerar att falla i den ”medelinkomst-fälla” som många snabbväxande utvecklingsekonomier gör. När de har nått en bekväm inkomstnivå tappar de fart och får kämpa för att komma ikapp världens mest avancerade ekonomier, eftersom de hålls tillbaka av sin oförmåga att bli lika produktiva och innovativa. Bara en handfull länder, som Sydkorea och Singapore, har lyckats ta det klivet på senare år.
Den kinesiska statens tunga inblandning i landets ekonomi – en källa av avund för många amerikanska politiker – kan ha en dämpande effekt när byråkrater styr banklån, subventioner och andra resurser till ökänt ineffektiva statligt ägda bolag, företag som går med förlust och värdelösa infrastrukturprojekt. Det bygger upp ett skuldberg och kväser välbehövliga produktivitetsökningar. Lägg till ett otillräckligt välfärdssystem, ett nedslitet fastighetsbestånd och en krympande arbetsstyrka – en konsekvens av ettbarnspolitiken – och Kina kan lika gärna stå inför ekonomisk kaos som triumf.
Självklart betyder det knappast att Kina inte är ett hot mot USA – ekonomiskt, strategiskt och ideologiskt. Peking kommer att fortsätta expandera sitt politiska inflytande och fläska på sin militära styrka. Men dess stora ambitioner kan hämmas om det ekonomiska miraklet börjar halta.
– Kommer Kina att ta USA plats som den dominerande ekonomiska makten? Nej. Om vi sköter vår egen politik på rätt sätt kan kineserna inte komma ikapp, säger Derek Scissors.
Översättning: Jessica Carleson.
Problemet är bara att man bygger en fascism i väst… och det går alltid åt helvete. Men jag tror inte heller att det blir Kina, det blir på sikt Indien, som tar över helt, om 50 år? Skribenten använder namnet Peking, det är det brittiska imperiets namn, huvudstaden heter numera Beijing dvs det äkta kinesiska namnet.
https://www.youtube.com/watch?v=0VUzwF_zFyo
