De säger att de längtar hem för de ser ett land i förfall, ett land med människor utan hjärta och integritet. De säger att de kan se att vi inte är lyckliga här. Källa
Integritet är en egenskap som innebär att någonting är väl sammanhängande (integrerat) och motsägelsefritt inom ramen för vissa principer.
Jag är inte folklivsforskare, och kan därför bara gissa, men jag tror att integritet får man på köpet via de så kallade familjevärderingarna, som vi inte har några sen minst en, två generationer. De upphörde synbart under 80-talets yuppietid.
Jag vet dock vad det är, hur det tar sig uttryck, för de är i full blom i t.ex. Indien. Där har de ”functions” ibland dagligen, familjen kan vara 800 man stor, alltid någon som fyller år, bröllop, begravningar, och samma personer, 800 man, strålar samman en halvtimme – timme, stup i ett.
Det är på dessa fester man löser problem
En 18-åring behöver ett jobb, och morfars morbrors kusins syssling fixar ett. Detta sociala liv är verkligen sammanhängande, och motsägelsefritt, och sker inom ramen för vissa principer.
-Du behöver inte gå på functions, om du inte vill, men gör du inte det lär ingen heller besöka dig när du fyller år.
Eftersom man, mer eller mindre, ”följer” familjemedlemmar år efter år får man insyn i många hundra världar, och innan du fyllt 18 kan du väldigt mycket för det blir som en enda lång folklivs- och kulturskola. Vi kan lägga till att unga indier alltid intervjuar minst tio visa äldre innan de fattar stora beslut.
Där sker också generationsöverföringen syn- och hörbart
Är du indier kan du skilja på en grävling och en hund, och skolan, som är 11-årig och gratis i Kerela, lär ut fysik, matematik, kemi, språk, och det är fullt möjligt att föra samtal på engelska med femåringar för de börjar med engelska då de är tre, i förskolan.
Vad som är rätt och fel, grundläggande värderingar, får du via alla dessa functions, som kan ta musten ur vilken svensk som helst men de är roliga!
Jag orkar hänga med tre gånger i veckan, inte arton gånger
Främlingen ovan, som sa att vi saknar hjärta och integritet kommer helt säkert från en liknande kultur, och förr eller senare kommer vår stat erkänna att staten var ingen bra pappa till alla barnen.
Som vi sett finns ett kort även för familjevärderingarna, som skulle skrotas, och de är skrotade sen minst 30 år tillbaka. Det är således styrt, inte minst via diverse böcker.
I Siwerts bok, som man klarar en sida om dagen, som finns att ladda ner här han har räknat ut att vår folksjäl befinner sig som i en filterbubbla, och av energiskäl. Kanske därför det gick lätt att skrota integriteten, och manipulationsvägen?
Det saknas 799 vuxna som vill att det ska gå bra för just det barnet
Jag tror att vi ska ta in att många barn bara träffar dagispersonal, och sin ensamstående mamma, år ut och år in och att en ”familj” hos oss kan bestå av två personer, inte 800 eller 1800 man.
”Alla” är medvetna om att vårt sociala liv är torftigt, och ensamheten är enorm, och ett skäl till utflytt eftersom det är lätt att skapa kontakter, utom hos oss.
Författare har ett särskilt ansvar
Integritet betyder också att när vi två möts, jag som författare och du som läsare, ska du alltid kunna säga att mina texter är sammanhängande och motsägelsefria. Jag ska förse dig med källanvisningar då jag anser att du kan behöva ha möjligheten att se själv vad som ligger bakom.
Du behöver inte hålla med mig, men du ska förstå hur jag tänker, och i princip hur jag kom fram till en tanke, och du ska förstå min värdegrund och t.ex. tänka att ”har man så många år i domstol bakom sig ser man det givetvis så!” När du lämnar min text ska du vara klarare i tanken, och inte totalt förvirrad, och jag har tidigare skrivit om vikten av att underdriva.
Läser du mig varje dag blir det som en function, där du återser en och samma syssling stup i ett, och där det hela tiden händer saker som långsamt ger dig en värdegrund och en integritet, om du är ung och deltar. Du kan inte ha en värdegrund utan integritet, det fungerar inte. Det är som att koka choklad men skippa mjölken. Integritet är kanske det viktigaste drag som man kan ha.
Igår fick jag ett e-brev, som fick mig att tänka igenom just skribenters integritet:
”Orsaken till nedstängningen handlar om att Swebbtv och framförallt Lars Bern på ett sakligt sätt avslöjat klimatpropagandan.Lars Bern har därför blivit fruktad av regeringen för att han är sakkunnig i klimatfrågan och källan berättar att han har fått ”regeringen att framstå som en samling skolbarn med övergurun Greta Thunberg i spetsen”.
Känslan jag fick var att nu är filterbubblan dubbel, en bubbla i bubblan, och jag mejlade tio samhällsspioner, som jag vet inte hänger nämnvärt på nätet, och jag frågade; vet du vem Lars Bern är? Alla tio svarade nej.
Jag namnsökte på Google, och de senaste 365 dagarna har 72 500 sökt på namnet, i snitt 189 personer per dygn, och vi är 10 miljoner i landet, och ungefär 7-800 000 utlandssvenskar utanför.
Fruktad av regeringen?!?
Jag kollade frekvenserna som var igår; 39, ska vara 7.83 Hz.
Jag kollade på YouTube om nån tar i ämnet ”galenskap”, och jag fann:
As the Energy Increases, People Will Start Loosing Their Minds!
Drick mycket vatten, håll dig inomhus, och helst i betonghus, då det är höga frekvensen tills våra hjärnor har vant sig vid berg- och dalbanorna, och så Lejonporten ovanpå allt annat. Förlora sinnet är samma sak som att mista integriteten, eller kalla det för att du får tomtar på loftet, du lämnar verkligheten helt.
YouTube har tekniska problem och buggar:
https://www.youtube.com/watch?v=tLcyZVUFX50
Citat: ”Integritet är en egenskap som innebär att någonting är väl sammanhängande (integrerat) och motsägelsefritt inom ramen för vissa principer.”
Jag håller med ovanstående citat om detta citat utspelas och definieras inom ramen för en individ, där förhållande mellan Själen, Anden – alltså det innersta väsen hos en individ och den uppenbarade verkligheten, alltså kroppen hos en individ beskrivs. Alltså att Själen (Anden) är integrerat i kroppen och inga motsägelser finns mellan kroppen och Själen – det innersta väsen!
Från ovanstående ståndpunkt beundrar man alla möjliga livsuttryck utan att döma dessa och synkronisitet borgar för att man befinner sig just på den plats och med sådana individer där man energimässigt bildar en grupp, ett samhälle, eller ett större geografiskt område.
Jag vet inte någonting om Indien, men en pina är karmatänkande som är stark där. Vad jag förstår är att när en familj får ett handikappat barn så får de kanske svårt att gifta bort sina barn p.g.a. att de kanske har dålig karma i familjen.
Enligt princip ovan som jag skissade på, skulle omgivningen prisa alla uttryck som livet tar sig och vara behjälpliga utan fördömanden.
Det jag kan bättre är Europa. Själen är någonting som är obunden varken till tid, eller värderingar, Själen vill uttrycka sig fritt. Tänk på familjernas barnuppfostran där man kväver barnet och programmerar in för att passa in: ”Så kan du inte klä dig!, Så kan du inte säga!, Du hittar på, det är bara fantasier!, Vad ska folk säga?, Du skämmer ut oss!” m.m., m.m.
Detta är priset av att passa in. Själv har jag upplevt detta på 80 talet i SVERIGE! Att inte tala om mitt forna hemland Tjeckoslovakien med starka kristna värderingar som trampar ner allt utom det som passar deras världsbild.
Är det så konstigt att man vill bort? Att man vill bort från familjerna? Att man vill till staden? Där får man vara i fred och uttrycka sin Själ även om inte helt fritt men friare. Elisabeth Haich beskriver i sin självbiografi (Invigningen) hur föräldrarna inte förstod henne, hur de försökte vifta bort allt som fantasier, hon var högt utvecklad själ med många erfarenheter och kunde parera detta på ett bra sätt utan att stöta sig med föräldrarna.
När jag lyssnade på en Tjeckiska som bor i Schweiz och jobbar med människor; hon berättar hur föräldrarna bygger stora generationshus för att barn ska också bo där. Föräldrar klagar att barn inte vill flytta hem. Denna Tjeckiska kvinna frågar sig; Vem vill flytta hem till taskiga minnen från barndomen? Otaliga slitningar mellan föräldrar? Allt finns impregnerat i väggarna! Vem vill flytta dit? När det blev översvämning och vatten tog några hus såg inte denna kvinna detta som en tragedi men som en befrielse!
Stora sammanhållna familjer? JA självklart. Men respektera inom dessa familjer alla livsuttryck utan att ens i tanke döma dessa! Ge livet chans att uttrycka sig utan att kväva den och vilja göra om den efter din världsbild. Se alltid HELA MÄNNISKA och inte bara det uttryckta!
Jag vet för lite för att svara om deras karmmatänkande slår så men jag kan svara att varje stat är den andra olik. Kerala är MYCKET annorlunda, enda staten i hela världen som valde ett slags kommunism via fria val.
Här bor man ofta generationsvis, yngsta högst upp i ett hus och de klagar inte men jag kan tänka mig att det inte kan fungera alls i Europa där alla har en taskig barndom, ligger i kulturen.
Som jag sa, jag vet inte så mycket om Indien och använde en erfarenhet av karma tänkandet som Lena Maria Klingvall förmedlade när hon engagerar sig i Thailand och där hon engagerar sig just för handikappade.
Jag minns dock en bild av Indien från filmen ”Att Leva på Ljus” där de har beskrivit någon sorts folk som lever uppe i bergen i naturen och äter mycket sparsamt och lever nakna. När de besöker en stad (nakna) så höjer inte någon ens ett ögonbryn. Denna bild ger mig ett hopp om mänskligheten att visst går det att leva och respektera utan en massa pekpinnar, måsten och baktankar.
Elisabeth Haich beskriver i boken Invigningen hur de levde på den tiden då guds söner regerade på jorden, då man i dessa kretsar kunde vara den man är utan att man behövde förklara sig eller utan att man blev ständigt missförstått så som det är i våra kulturer.
Jag försöker vara: ”Jag är den jag är”. Jag ska inte behöva varken förklara eller försvara mina ståndpunkter. Jag försöker, men med vår europeiska pratkultur är det inte lätt.
Det är väl främst i Sverige du inte får vara som du vill? Jag upplever nog att du kan vara det i precis alla länder utom hos oss, vi är extremt hårt hållna / har spårat ur.
Det kan nog vara så att toleransen för olika livsuttryck är mycket lågt satt i Sverige. Det är glesbefolkat och öppna landskap som väger upp detta. Därför trivs jag kanske bäst i norra Sverige. Nu vill jag påpeka att vanligt folk är i allmänhet toleranta och mycket fina människor.
Det som komplicerar bilden är att svensken säger inte sina åsikter offentligt till vem som helst. Tvärt om man ger ett sken av att… Privat tycker man något annat.
Myndigheter är som väktare och kväver ner varje initiativ som befinner sig utom de givna ramarna.
Vill man ha höga energier i ett samhälle så är mångfald av olika livsuttryck och ärlighet i att säga det man verkligen tycker ett måste!
Håller helt med dig Ivan. Är själv uppfostrad av rumänska föräldrar i mitt hemland Rumänien där jag upplevde mig kvävt först av familjen,släkten och inte minst den rumänska diktaturen. Är född´69 och är ”Ceausescus”första kull ”pionjärer” som fick mycket disciplin i skolan. När det gäller familjen,visst det var så i mitt hemland också att vi var mer sammanhållna då när vi inte hade mat att mäta magen med,men jag upplevde det kvävande samhället sedan jag var kanske i sjuårsåldern. Det var då först fick jag vara med och känna hur det är att inte få en bit bröd i kön,kom hem tomhänt och gråtandes. Har många sådana minnen som präglade mig men även från mina föräldrar där jag aldrig fått känna att jag hade ett värde utan prestation.Saken är den att jag föddes som en mycket känslig själ och visste att något var fel omkring mig. Men jag levde mer som i en bubbla,fick toppbetyg i skolan,hemma måste jag komma med dessa betyg för vad skulle folk säga? Mina föräldrar skulle skämmas eller hur? Men min tur var att jag upptäckte musiken och började spela mandolin i första klass,sedan fortsatte jag med gitarr och sång och vid 18 års åldern kunde jag klippa navelsträngen från mina föräldrar på riktigt.Men skadorna finns kvar i mig,tur att musiken räddade mig som den alltid har gjort,även i Sverige Blev frilansande sångerska med toppbetyg så jag kunde jobba och överleva i detta sjuka samhälle. Som tur var det är att jag är en mycket stark själ med stark personlighet, så mitt liv hade inte blivit bra om jag inte tvingades till att tänka själv och agera. Familjen är viktigast i livet men jag frågade min mamma en gång: ”Varför har du aldrig älskat mig på riktigt? Då svarade hon: ”Vadå,jag har väl get dig mat på bordet,kläder att klä dig med och tagit hand om dig”. Visst hon kunde inte bättre kan jag tänka mig, men fick aldrig känna mig älskad utan att prestera något. Idag är allt historia som jag en dag vill berätta i en bok. När jag återvänder till mitt barndomshem har jag många tråkiga minnen och känner dåliga vibbar, men står ut med dem för min mammas skull. Hon är idag 84 år och jag älskar henne,hon är ju trots allt min MAMMA som jag älskar och respekterar. Det blev lite långt, men kände att jag skulle skriva av mig. Trevlig helg till er alla!
Vi har en del rumäner och ryssar här, som säger ungefär som du gör, som också visar hur kommunisemnet förvrider folk. Det är inte samma system i Indien.
Jag förstår det då Indien ligger flera tusentalsår före oss. Tittade mycket på indiska filmer under min uppväxt då vi hade också en rumänsk sångerska som åkte till Indien och lärde sig sjunga,hon hette Naarghita och medverkade i Raj Kapoors kärleks filmer. Det var Indira Gandhi som bjöd henne först till Indien och där träffade hon regissören Kappor.Intressant är att hon tilldelades en hedersmedalj utav Ceausescu eftersom hon var en mycket viktig ambassadör mellan Rumänien och Indien i dåtidens regim, men hon dog urfattig och ensam efter det att hon återvände till Rumänien. Jag tycker hennes död gav ett exempel på hur en människas liv kan slås i spillror när som helst på grund av sjukdom.
”Indira Gandhi, former Prime Minister of India, gave Naarghita an unique privilege, exemption from the law, consecrating it as the only foreign singer with the right to work in cinema indian. May more over, the Council invited the Presidency of Ministers where Naarghita was awarded the ”red carpet” which in India is to ”get someone with full honors.!
https://youtu.be/s0mlEEwn9D4
Tack Rodi.
Mig tog det 50 år att komma över barndomens alla skrymsle vrå.
En sak förstår jag att det är jag som har inkarnerats till mina föräldrar och min barndom helt frivillig. För att kunna växa i Själen har jag just valt den plats och händelser som präglade mitt liv.
Idag är jag medveten om att i inkarnationscykler kunde det har varit just jag som var gammelfarfar förälder till mina föräldrars föräldrar eller tidigare i släktledet och därmed har just jag indirekt präglat deras liv.
Så vad finns det att bli ledsen över, eller fördömande mot? Egentligen inget inte minst om man betänker att alla människor med tanke på sin utvecklingsnivå gör bäst de kan i varje rådande situation. Vad kan man begära mera?
Jag har förstått att de som är födda sist i ett släktled, deras uppgift är att upplösa olika negativa händelser, upplösa trauman så att hela den energimässiga släktled rengörs så att man inte behöver återigen om och om igen gå i cirklar och lösa samma problem som man försökte lösa kanske de sista inkarnationerna. Det blir därmed en vördnad för våra förfäder och en riktig kärlekshandling samt en befrielse.
När min far besökte ett medium och lämnade ett meddelande till henne sa han att jag verkligen har vuxit till mig som respekterar livet och andra människor och att han är verkligen stolt och glad samt bad om ursäkt för det ont som han vållade mig. Det är just det ont som har präglat mig till den jag är idag. Kan jag vara ledsen, arg? Nej det kan jag inte, men som sagt det tog mig 50 år att förstå.
Den bok som handlar just om detta tema är boken av Dr. Dain Heer med titeln: Var den du är och förändra världen. Mycket läsvärt.
Jag vill också säga till dig Rodi att jag förstår dina svårigheter att umgås med släkten. Man lever i så olika världar så vad har man att säga varandra? Inget. Sådana vittnesmål har jag hört från många av mina vänner från olika länder, Tyskland, Frankrike m.m. som levde här länge. De vet inte vad de skulle dela med sina släkter som lever i helt andra värderingar, omständigheter och världar.
Huvudorsaken till detta är att människor inte vill se det innersta väsen, men bara de yttre omständigheter och dessa är så olika liksom förståelse för människors livsvillkor på andra platser på jorden.
Min bror har faktiskt efter många år besökt våra sysslingar och han upptäckte bara efter en halvtimme sitt misstag. De hade inget att säga varandra och sen hade han bara tråkigheter efteråt med en massa krav på det ena efter det andra.
Tusen tack för dina ord och tipset om boken Ivan, det värmer! Jag har som du också kommit lite längre på utvecklingsskalan än mina släktingar som finns kvar och efter 25 långa år i Sverige känner jag mig mer som en främling än ”en i familjen”. Egentligen så har jag aldrig känt mig som en del innan heller, men jag jobbar på att förlika mig med det jag inte längre kan förändra, men det är mycket svårt.Jag har alltid känt mig udda innan jag lämnade mitt hemland och känner mig rotlös faktiskt.Jag är en sökande själ som är mycket känslig och förstår mycket väl att jag har mycket att jobba med och hoppas innan jag lämnar jordelivet att kan jag känna mig tillfreds med att jag har gjort mitt bästa för att just vara den jag är. Tyvärr,i dagens Rumänien om jag är den jag är och som alltid har strävat efter av att vara, anses jag vara konstig , men jag fortsätter med det,ingen kan ändra på vem jag är. Det är ju alltid folks problem om de inte klarar av det sätt jag är på, en positiv,vänlig och öppen människa som vill jobba för den ljusa sidan.
Tummen upp 🙂 <3
I veckans avsnitt av Radio Out There var värden Barry Eaton själv gäst för ovanlighetens skull. Ämnet för dagen var tidigare liv. Tyckte det var väldigt intressant.
https://radiooutthere.com/blog/2019/08/09/program-768-past-lives-unveiled/
Tack o tack Ivan & ”Har väl inte upplevt något problem än”! 🙂
Precis läser jag detta i boken Slut på Ursäkterna av Wayne W. Dyer. Kanske passar det in som en tanke:
I närvaro av Taos storhet handlar man utifrån sitt eget hjärta.
I frånvaro av Taos storhet handlar man utifrån reglerna …
-Lao-Tzu-