Jag var bunkerövervakare till Peter, 1985 – 1995, en av servitören Nords mördare, och Peter hävde tystnadsplikten, med orden: ”Om du berättar om mitt skitliv kan det hjälpa någon, så skriv på du.”
Vi sågs live första gången, då han hade nått halvår kvar, i Kriminalvårdens by Gruvberget i sydvästra Hälsingland för dömda utan flyktrisk, för övrigt var kontakten brevledes.
Jag var Peters övervakare i tio år ungefär, han återvände aldrig mer till kriminalvården, utan det största problemet var väl att han försökte ta livet av sig jämt, och lyckades aldrig, vilket var helt obegripligt, eftersom han försökte med i princip alla metoder som finns inklusive hängning.
Han blev också djupt religiös, efter många uppvaknanden på intensiven, samt hälsofreak, och sista gången han försökte lyckade han, bör ha varit det fyrtionde försöket?
Mordet kallades för ”nazistmordet”, och jag har alltså klart för mig vad dessa gossar har i huvudet, och tyvärr betraktas det som politik, det är främst våldsbrottslingar som har skaffat sig ett ”bra” – perfekt – brottsalibi, och inte sällan rör det sig om narkomaner, som Peter och Hitler, som gick på samma pulver som Peter dvs amfetamin.
Peter ringde mig en gång, sa att polisen hör nog av sig snart, bli inte orolig, inget kommer att hända, och så la han på.
Om man har lätt för att bli orolig är man inte bunkerövervakare, till att börja med… men mycket riktigt hörde Rikskrim av sig, han hade rymt.
De hittade honom aldrig för han hade skrivit in sig under ett falskt namn på ett hälsohem, och han återvände till anstalten själv efter en vecka.
Nu sitter jag här, 36 år senare, och inser att en massa blodsbröder till Peter vars påhitt faktiskt kan leda till ett 
världskrig, det förra fixades också av pundare, och främst för att folk inte kan läsa av knarkare, kan mycket lite om droger rent allmänt, har ofta skumma uppfattningar om våldsverkarna, och för att nazism är omgjort till politik, folk vet inte vad nazism innebär, hela kulturen är historielös, med mera.
Nu tänker jag inte bara på nassar i Ukraina, utan på alla de knarkare som finns i väst, och det måste vara mitt, och alla andra författare, fel.
Anonym författare, men texten stämmer 100%, och är ett bra exempel på kombinationen våldsbrottsling + knark + världens bästa brottsalibin.
STOCKHOLM 1984
1984 mördades en 37-årig homosexuell servitör i sin bostad i Stockholm. 37-åringen hade blivit rånad, men mordet hade distinkt sexuella inslag. Offret hade blivit svårt torterad; bland annat hade en nål stuckits genom hans könsorgan och ett hakkors skurits in i hans bröst. Mördarna var en 28-årig NRP-aktivist, Peter samt en 20-årig kumpan, Marco.
Straff: Peter dömdes till fem års fängelse medan Marco dömdes till sluten psykiatrisk vård. Källa
Det var sent på natten när de två nyfunna vännerna Stefan Helm, f 1965, och Peter Olsson, f 1957, ramlade ut från Café Opera. Notan hade gått på 3000 kr. De var nu panka och skulle inte ha råd att ta sig hem till Olssons bostad i Bollmora. Helm var på besök från Göteborg. De bestämde sig för att ”blåsa en bög”, d v s ragga upp en homosexuell sexkund och råna honom. Vid Klara Norra Kyrkogata hittade de sitt offer; Åke Nord, f 1964. De tre gick tillsammans till Nords lägenhet på Kungsgatan 90.
I lägenheten hade de knappt hunnit sätta sig förrän Helm gav sig på Nord. Han slog honom med knytnävarna så hårt att han gjorde illa sin ena hand. Nord blev medvetslös av denna misshandel. Därefter började Helm att sparka Nord i huvudet då han låg på golvet. Sparkarna var så kraftiga att skorna gick sönder. Medan Helm utförde misshandeln ”lullade” Olsson runt i lägenheten och letade efter pengar och sprit.
Sedan bands Nord händer och Helm tog ett lakan och använde som strypsnara mot Nord. Olsson tog en fällkniv och ristade in mönster på Nords lår och kropp. Nord svävade under denna tid mellan medvetslöshet och vaket tillstånd. Helm tog en kudde och tryckte mot Nords ansikte, men slutade efter ca 30 sekunder eftersom han inte ville döda Nord. De slet av Nord byxor och kalsonger. Kalsongerna tryckte de ned i Nords mun med hjälp av knivspetsen.
Efter detta genomsökte de lägenheten i jakt på pengar. När de kom tillbaka till Nord andades han inte. Helm tog då en nål från en nåldyna och tryckte genom Nords ollon, för att förvisa sig om att Nord ”inte spelade”. Nord reagerade inte på detta och Helm förstod då att Nord var död.
Efter detta lämnade de lägenheten. De hade med sig en löneavi med 3000 kr som de hittat hemma hos Nord. Dagen efter löste de ut avin och gick sedan åter till Café Opera och festade upp pengarna.
Helm var tidigare ostraffad. Olsson hade 1981 överlämnats till sluten psykiatrisk vård efter en lång rad bedrägeribrott. I december 1983, en månad efter mordet på Nord, dömdes han åter för en rad bedrägeribrott till tio månaders fängelse. Han blev villkorligt frigiven i april 1984. Därefter rullades historien om Nord upp.
Peter Olsson döms till fem års fängelse medan Stefan Helm överlämnas till sluten vård. Olsson avlider i oktober 2009. Då boende i Skarpnäck. Stefan Helm lever och bor fortfarande i Göteborg. Han är skriven på ett vårdhem som ”erbjuder stöd och service till personer med psykiska funktionsnedsättningar.” Olsson avled i oktober 2009
Åke Noord, servitör på Herrklubben Sällskapet, miste livet i sin lägenhet den 9 november 1983. Mordet på honom är ett av de första kända hatbrotten i Sverige. Männen som attackerade honom var medlemmar i nazistpartiet Nordiska rikspartiet och de greps när de försökte lösa in en postväxel som de stulit hos mannen. Här nämns mordet i en artikel i Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/30-ar-av-vald-och-hot/
STOCKHOLM 1984
1984 mördades en 37-årig homosexuell servitör i sin bostad i Stockholm. 37-åringen hade blivit rånad, men mordet hade distinkt sexuella inslag. Offret hade blivit svårt torterad; bland annat hade en nål stuckits genom hans könsorgan och ett hakkors skurits in i hans bröst. Mördarna var en 28-årig NRP-aktivist, Peter samt en 20-årig kumpan, Marco.
Lämna ett svar