Sist då jag var hos ögondoktorn sa hon att hon vill se mig varje år, inte vartannat, för att hon såg tecken på grå starr.
Optiker tillverkar glasögon i TRNC och i Indien, ögonläkare skriver recepten, och jag har haft ett synfel ingen hittat förr, och som upptäcktes av damen för nu 13-14 år sen; lazy eye. Det förklarar varför jag ramlade ofta förr, inte numera, inte sen jag fått rätt glasögon.
Jag föll här nere, och bröt benet och slog ut tänder, och sjukhuset skickade mig sen till ögonläkaren med motiveringen att en undersökning måste göras eftersom jag inte hade ”sett” ett trappsteg. Hon sände mig till sjukhuset i Nicosia som röntgade, och därefter kom alltså diagnosen, och hon förklarade att jag hade haft fel glasögon i 30 år.
Det problemet är alltså löst, sen länge, men ett nytt har uppstått, och hon sa mig att gå matvägen först, och jag ska visa upp ”resultatet” av det varje år. Jag har påbörjat det hela sen i juli men ska skapa fler rutiner varför jag behöver plugga först.
Det kan nog bli en bok av det i sinom tid…
Få ”går matvägen” i Sverige, de går till optiker, som har en väsentligt lägre utbildning än en ögonläkare. Därför får inte optiker skriva recepten här, det får bara doktorn.
En sån bok går nog att sälja den dagen; ”fattiga där, kan inget” – har lagt sig. I verkligheten är det nog svensken som blir allt fattigare, och kan allt mindre. Vi projicerar, som grannen säger.
Min ögonlista
Lämna ett svar