”Verkar vara början på slutet för internationell adoption”
Danmark och Norge stoppar utlandsadoption från flera länder efter rapporter om oegentligheter. Frågan är nu vad som kan hända i Sverige.
– Tiden vi lever i nu verkar vara början på slutet för internationell adoption till Sverige, säger journalisten Patrik Lundberg som länge bevakat adoptionsfrågan. Läs mer
Jag minns adoptionshysterin på 60-talet, många kom från Indien och Chile, och under 80-talet stod det klart att adoptivbarnen var överrepresenterade i fosterbarnssvängen. Folk ville ha en baby, som blev 13 år…ut!
På den tiden förnekade den förbannade sociologin allt vad arv heter, och min egen redaktör adopterade tre indianska barn, och i det fallet var det utrett att de hade omhändertagits av staten för att föräldrarna var missbrukare. 20 år senare stod hon med tre alk-barn… Min ena faster adopterade en svensk, också missbruksföräldrar, och fick en hårdsupande tonåring, som hette duga, som snabbt födde fem barn, som fadern sen fick vårdnaden om solo. Alkoholism är ärftligt.
Men de flesta var nog stulna…
Detta ingick nog i fostran av oss som övermänniskor, och att alla andra är fattiga och kan inget.