Inte riktigt som folk tror, del 1

Hitta på, kämpa, samla in pengar
En av de saker som sprids via vissa alt-media är att Socialtjänsten tar barn enbart för att leverera till pedofiler, och det är givetvis Pedofilfrossarna som säger det samman med en dam som stått på sen 90-talet, och hon uppger att 20% av de svenska barnen är utsatta – korrekt är 2%

Vi har studerat en stor utredning som anger att 0,2% av de utredda ansågs sig ha blivit antastade av en fosterförälder. Källa

Vi vet också att via kampanjen ”Stulen barndom” fick vi en rätt bra koll bakåt då idag vuxna talade ut inför en nämnd.

Min gamla handledare psykoanalytikern Monika von Sydow talade ofta om att vi omhändertar barn i vågor, och just nu är vi inne i en våg då fler och fler omhändertas – därför att man har skjutit på det i tio år eller längre.

Vad Svensson, som är rädd om sin lördagsgrogg, inte förstår – eller inte vill förstå – är hur det ser ut i ett missbrukshem enbart på ytan.

Då tar jag alltså inte med alla utbrott, misshandel, utskällningar för ingenting, tillfällen då barn fått ringa polis – ambulans, oron för att hitta en förälder död då man kommer hem, inte kunna ta hem vänner, matförrådet som bara innehåller sprit, etc.

Det visar jag bäst genom att be en kompis, som äger en städfirma, ge mig lite bilder från en saneringslägenhet utanför Stockholm där hyresgästen hade flyttats ut.

Tre barn har bott där i svartmöglet och röran samman med mycket, mycket sjuka vuxna. Inte sällan människor som plötsligt ”älskar” sina barn då de inser att barn- och stora delar av socialbidraget samt bostadstillägget försvinner med barnen, och alltså slåss för sina liv för att få behålla pengarna.

Under bilderna, klicka på dem så blir de stora, kylskåpsbilden är fin, lägger jag en helt suverän monolog skriven av skådespelaren Benny Haag, numera nykter alkoholist.