De av er som har läst boken ”Älska lagom” vet att i den finns berättelsen om en 13-åring, född 1965, som omplacerades till ett pojkhem.
Han hade rymt så många gånger så soss ansåg att han inte trivdes. Han rymde sen, sent en kväll från pojkhemmet, hem till oss och frågade varför han inte fick vara hos oss.
Det finns en uppsjö domar, jag kan hans personnummer i huvudet än i denna dag, och de rör vålds-narkotikabrott, beslag av knivar och knogjärn.
Han är alltså helt renons på maskulin energi…
Beskydd har blivit till utsätt…och jag hittade ett foto via FB. Det ser inte ut som om soss fattade nått smart beslut den gången.
Det syns lång väg att han är såväl våldsverkare som missbrukare idag, saknar adress och är förmodligen hemlös, saknar resurser helt förmodligen, ser också frånvarande ut, inte närvarande, och han är det första feministoffret jag stötte på.
Denna sång var inte uppfunnen då, men budskapet satt i hans huvud, jag vet det, för jag lyssnade mycket på honom då han var 13 år.
Den typen av köns-energi-förvirrade pojkar finns inte i TRNC, finns inga feminiserade män alls, så vi har inga överfall eller våldtäkter. Det sker en våldtäkt vart fjärde, femte år uppe vid universitetet bland utländska studenter. Senaste överfallet var en psyksjuk utlänning som trackade en kvinna inne i Nicosia och 20 lokala män omringade honom, och ringde polisen.
Ni ska nog räkna med en explosion av skitfarliga män där uppe fram till den dagen man slutar feminisera pojkar, och tokfeminismen är väck.
Notera publikens förtjusning… hemma har de söner!!!
Lämna ett svar