Jag fick en länk av en läsare, och artikeln bakom handlar om propaganda 25 Rules of Disinformation – Possible rules of Operation Mockingbird, och när jag hade läst den slog det mig att den listan gäller inte minst de tre, fyra yrkesmilitärer som bloggar och/eller gör filmer.
Den tanken var jag inte alls beredd på, och nästa blev; varför ser inte de barnsoldaterna?
Yrkesmilitärer måste väl känna igen skymningskrig? Vi har en läsare med oss här, som är yrkesmilitär, och som tog upp soldatfrågan med mig för flera år sedan då jag skrivit om att ISIS är uppenbarligen inne i landet och agerar. Vederbörande sa att hon och hennes äldre kolleger var oroliga.
Vid 6.24 i videon nedan säger Bert Karlsson;
-Förstår ni inte att de använder barnsoldater. Jag ser Bert K som en rätt arketypisk svensk, och Ranelid fick mothugg; ”Ranelid faller för populismens sagor”
Gamla läsare har frågat bekantskapskretsen, och alla har ruskat på huvudet över tanken att det skulle vara soldater inne i Sverige.
-Invandrare är sådana, kultur-mansfråga- socioekonomisk fråga, osv.
Ranelid på FB, och som blottar ett annan urtypisk svenskt författarproblem:
Kära läsare. Min senaste krönika med rubriken ”Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret” torde vara den mest delade och lästa i Sverige de senaste tio dygnen.
Fler än två miljoner personer har tagit del av den texten. 1300000 (en miljon trehundra tusen) personer har nåtts enbart på min officiella Facebooksida här. Krönikan har delats av 18500 personer och nästan sex tusen individer har kommenterat den här på sidan. Lägg därtill att den stod i Kvällspostens papperstidning och fanns på den tidningens och Expressens webbsidor.
Det finns en sida på nätet som benämns socialanyheter.se och där speglas och kommenteras de mest lästa artiklarna i svenska media. Jag har konstaterat att de ansvariga för den sidan fuskade bort min krönika, trots att den torde vara den mest delade och lästa i Sverige. Förmodligen var och är texten misshaglig för dem. I stället tog de in artiklar från Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Aftonbladet som delats av ett par eller tre tusen personer.
Jag bara ler åt dessa fuskare. Jag tackar däremot alla som läst och kommenterat krönikan med rubriken ”Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret”.
Jag önskar er en härlig, fridfull och vilsam semester och sommar.
Björn Ranelid, den femtonde juli år 2019.
Vad är problemet?
Jag har träffat BR i flera dagar, på en författarförbundskurs uppe i Medlefors vilket påverkar mig på livstid, och ovan ser i vart fall jag tydligt att fokus ligger alltid på det egna jaget, hur många som läst, var det har skrivits, viken som inte skrivit, antal som delat, osv. Vi kan få en kärnvapenladdning i huvudet men fokus kommer ändå alltid att ligga på Björn själv.
Texten avslöjar också att BR faktiskt kan skriva en begriplig svenska
Något han alltid har förnekat inför oss kolleger. Jan Guilliou har bråkat om saken offentligt. Skälet till upprördheten är att det är en oskriven lag att du får aldrig förtrycka en läsare, och om jag skriver helt och fullständigt obegripligt kommer läsare med automatik att känna sig dumma.
Kolleger, som också kan hantera ord som vapen, känner sig aldrig dumma utan blir förbannade, kort uttryckt, och många av oss ser nog i princip rött. Jan G gjorde, och skälet är att många idag vågar inte ens ta i en bok, ordförståelsen har sjunkit extremt, och redan omslaget får dem att känna sig just dumma. Vi, om några, ska inte hjälpa till med fördumningen.
En författare som medvetet spöar upp läsare väcker känslor i ett land där normalupplagan låg på 3-4000 ex på 80-talet, och nu är nere i 800 ex. De som är omskrivna i ett har upplagor runt 16-20 000 ex idag – om vi undantar deckarna, och vi är runt 10 miljoner.
Lämna ett svar