Propagandan gör gällande att kvinnorna har ett helvete…
Kidsen kom den 14 december så vi är uppe i två månader nu. Anna gör de lätta städjobben och Abdul tar allt tungt inklusive att skura golv, och han är boss över kvällsteet och guldmjölken därför att han är mindre trött än Anna, efter en dag på hotellet, och för att han är fysiskt starkare.
Abdul skurar golven varje kväll men en gång i veckan, den dag de är lediga, städar de allt och tillsammans men han en, två timmar längre, tidsmässigt.
Anna har en timme kortare arbetstid på hotellet och går alltså 8.00 hemifrån, en gratisbuss hämtar utanför, och han går 7.00, men de kommer åter 18.00 tillsammans.
Samma skäl där; hon orkar mindre, och det är samma med de lokala turkcypriotiska frisörssalongerna att det är bara män som jobbar med det för våra ryggar klarar inte det jobbet. Min bank har bara kvinnor anställda; krävs intuition.
De äter på hotellet, men en gång i veckan lagar de mat här hemma, tillsammans, och han hämtar saker ur kylen, Anna står mest still vid spisen. Det är Anna som startar tvättmaskinen, och han tömmer den och hänger ut. Det är Abdul som konkar hem ev. varor, och han ska handla åt mig om nån timme.
Jag har inte hört några arga eller upprörda röster på två månader, de är lugnet själva, och ett skäl är kanske att de har anpassat allt efter var och ens förmåga?
Det är som han säger;
-Om Mom ska bära 2 kilo så är det som 20 kilo för mig.
Dvs. jag får inte bära alls, och det är samma med chauffören. Han bär alltid in allt i köket, packar i butiken, bär till bilen.
Lämna ett svar