Jag rekommenderar aldrig folk att skriva ut sig helt, insjuknar man har man tillgång till EU-sjukvårdsavtal på södra sidan, och ändå är jag utskriven själv.
Men det fanns en orsak, jag ville bli av med en knivhotande Botten upp-läsare, och en skogstokig tjänsteman, och när jag skrev ut mig hamnade mitt ärende i Utlandsgruppen Stockholm.
Idag kommer inte städerskan, till höger i bild, en vän till henne kommer och vikarierar, och det beror på att hennes Old Lady har kommit hem från sjukhuset som idag. Där har hon legat i månader för 5000 sek/ mån, en vårdavdelning inne på det största privatsjukhuset i Nicosia.
Hemma, men också inne på sjukhuset, har hon alltså hjälp, sen år tillbaka av min städerska, sex timmar om dagen, och det kostar 4500 sek i månaden, och The Old Lady är britt i botten, men har bott här i hela sitt liv. Minimilönen ligger nog på 3500 nu.
Det finns två typer av britter; de familjer som bott här sen i princip 1600-talet, som inte lämnade 1960 då ön blev fri, som är vänliga till tusen, och har intet otalt med lokalbefolkningen. De är tvärtom djupt respekterade, och gör ofta mycket nytta på ön.
Den gruppen är liten, finns byar där du inte ens får köpa hus om du inte är britt, och så har vi den nya fyllskallegenerationen som blir ett allt större problem för varje år som går.
Jag märker dock inte av dem, de bor inte där jag bor, men jag hör talas om dem.
Låg minimilön ger också låga butikspriser, och jag har gissat att 7000 sek är ungefär som 18.000 sek i Sverige. En vän till mig betalade nära 100:- för en kaffe och kaka i Stockholm nyligen, och det kostar mig 2:- plus 3:- dvs 5 sek, så ibland är köpkraften ännu större.
Lämna ett svar