En sak alla ”vakna” har gemensamt är att de vill inte veta att vi krigar aktivt. När Sverige sände Jas Gripen till Libyen var det 900 individer som skrev på en polisanmälan mot Reinfeldtsregeringen, och det var väl den enda jag har gjort.
Det är helt otroligt att folk inte förstår att vi är en krigsnation, tredje största vapentillverkaren per capita, och att man aldrig har kunnat kriga utan konsekvenser. Jag har studerat ett tiotal grova våldtäktsförundersökningar och det rörde sig utan minsta tvekan om krigsvåldtäkter.
Nån polis har nämnt att man aldrig förr sett så grova… men nej, det är inte så. Utlänningar är sådana, fostrade så, deras kultur, religion. De ”vakna” jobbar verkligen gratis åt ISIS.
Vi pytsar ut 140 miljoner per dygn i u-hjälp i en värld som saknar u-länder och de används i diverse politisk projekt oftast, gärna lära ut feminism. Jag anar att en del försvinner i våra krig, UD:s och SIDA:s redovisningar kritiseras i ett.
Jag välkomnar texter som denna:
Nu inser alla världen över att den USA-och Nato-ledda insatsen i Afghanistan var ett fiasko. De utländska trupperna håller på att dras tillbaka därifrån. Ingen politiskt ansvarig för kriget vill idag ta i det ens med tång.
Den 15 maj genomfördes i all tysthet en ceremoniell avslutning av Nato-insatsen i Kabul.
Den svenska flaggan halades utan närvaro av de annars så publicitetshungriga svenska politikerna som varit med om att besluta om kriget.
Man vill tiga ihjäl 20 års krig.
I det läget kommer en mycket angelägen granskning av beslutsfattandet i riksdag och regering om den svenska militära insatsen från starten 2002 till Isafs avslutande 2014.
Yrkesofficeren Lars Wikman, filosofie doktor vid Uppsala universitet och knuten till Försvarshögskolan, har skrivit en viktig statsvetenskaplig avhandling om hur konsensus skapades mellan partierna kring varje avgörande steg i de politiska besluten om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan. Läs mer
https://youtu.be/pELWEYxeF3U
Lämna ett svar