Jag har inte kläm på, än, varför en del är så extremt korkade som de är. Jag vet att det är inne att vara det, och att massan ska göras dum, fördumningen kallad, för att en fascism ska kunna inplanteras, men jag har inte riktigt korn på hur det har skapats, inte mer än via den rådande kulturen, som styrs av PR-byråer oftast.
Läckberg är ett bra exempel, helt skapad via en PR-byrå, och före henne PR-byråskapade Liza Marklund, och varför vi ska läsa deckare förstår vi – alla ska bli besatta av kriminalitet.
De amerikanska pallböckerna kom på 80-talet, och det startar nånstans då Rabén&Sjögren slänger ut alla arbetarförfattare och byter ut deras produktioner mot just pallböckerna. Skolan har sin del…
Nu sa Anna W att Läckberg börjar kunna skriva nu, de har känt varandra sen start, och det är möjligt? Den enda av dem alla som kan skriva i mina ögon, inklusive GW, var Henning Mankell. Men är uppdraget att fördumma folk är de rätt, och i hamn.
Leif skriver också t.ex. så här:
-Jag ljög, sa han.
-Varför då, sa hon.
-Tänkte mig inte för, sa han.
Inte som man bör om man vill berätta en historia:
-Jag ljög, nästan viskade han, och hoppades väl på att hon inte skulle höra honom? Han ville egentligen inte bli hörd av henne, hon började kännas som ett plåster.
-Varför då, undrade hon samtidigt som hon levererade det där blixtleendet som ständigt höll honom fången.
-Tänkte mig inte för, svarade han sanningsenligt, ovanligt, för han ljög ofta för just henne, flera gånger om dagen.
Listan
Lämna ett svar