Akterseglad kung, och ett läsarbidrag och hybridkrigsresultat

Det sårbara Sverige
I Sverige lever ca: 45% i ensamhushåll och dessa ensamhushåll ökar för varje år, alltfler svenskar lever helt ensamma vilket gör oss som folk ytterst sårbara. Genom hela människans historia har det alltid varit de ensamma människorna som farit illa, tillsammans är vi starka men som ensamma är vi ytterst sårbara och svaga, och vi svenskar är nu ytterst svaga, fega och sårbara.

Att ens tro att Sverige skulle kunna ”knäcka” de livsfsrliga kriminella gäng som nu växer sig snabbt allt starkare är endast visioner, fantasier och utopier därför att vi har nu i Sverige kommit till en punkt att det går inte hur än mycket Sverige än försöker, därför är det bara för våra politiker att acceptera ”gilla läget” och rätta sig efter vad de som mycket snart kommer att helt ta över Sverige, detta kan tyckas överdrivet idag men kommer inte att vara det i morgon. Hur ska världens fegaste och ensammaste folk kunna försvara sig mot stenhårda, starka och självsäkra människor?

Svaret är att det går inte.

När jag fick tre barn på 70- och 80-talet ansågs jag av många som helt vrickad. Jag skulle få gröt i huvudet, stanna i min utveckling, etc.

De frivilligt barnlösa blev ofta påhoppade då, man kände till befolkningskrisen på 70-talet, men det tror jag har försvunnit eller är inte lika hätskt längre.

Den nya generationens frivilligt barnlösa tycks ha kommit upp med superargumentet nämligen att man måste vara en perfekt förälder, ha ett perfekt liv, perfekt ekonomi, först.

Ur den gruppen hämtar vi sen folk som bryter ihop då de väl får barn som 35-åringar, som plötsligt bestämmer mycket t.ex. när du kan få sova…  Ur den gruppen hittar vi sen moderslösa barn enligt en barnmorska jag känner.

Dessa uråldriga förstföderskor dör senast två år efter förlossningen, som deras ”gamla” kropp inte klarade av. Det är helt okänt, enda fall jag sett beskrivas offentligt var då en väninna till drottning Silvia dog otippat, och lämnade efter sig ett småbarn.

Intervjuar vi grannfrun lär hon börja tala om att västerlänningen är ett partydjur, inte en människa, inga mänskliga ambitioner alls, inget mänskligt över dem alls, bara sprit, kokain, one night stand, på stränderna med främlingar och på fyllan, och så gapa på servitörer, förstås.

Får hon bestämma ska de inte ha barn alls, de kommer inte klara av det. Och förfallet börjar alltid uppifrån, fisken ruttnar från huvudet, så hela processen började med en akterseglad kung.