Den rätten har alla, och inte minst jag använder den. Om jag vill skriva om en person gömmer jag dennes identitet. En skåning placeras i Jämtland, en som är tjock får bli smal, och en som är 65 år får bli 63 eller 67 och sammantaget ska resultatet bli det att bara den jag skrivit om förstår att det är den personen som avses och individen måste skrika själv;
-Det är mig hon menar!
Jag visar också alltid manus om det är superkänsliga uppgifter, och om inte skulle nog folk snabbt sluta tala med mig. Det är historien jag är ute efter, eller exemplet, inte att verbalt mörda folk.
I boken ”Älska lagom” har pojkar till och med blivit flickor och en av mina grabbar sa; ”Att läsa Älska lagom var som att komma in där i hallen men så konstigt det var i boken, du har ju stuvat om precis alla, jag såg att jag blivit en flicka! Mamma bodde i Dalarna!! Hon bor ju i Södertälje.”
När man utreder en offentlig person i dennes tjänst är det ok att namnge dvs jag skriver om åklagare A eller polisman B och då ska texterna handla om sakfrågan jag utreder.
Jag ställde mig förtalsfrågan då jag skrev om den fd. polisen Conny, och jag kom fram till att han är en offentlig person, gjort sig själv till det genom att framträda offentligt i diverse alt-media-soffor, och offentliga personer får alltid tåla mer, och ska det också enligt lagen. Privatpersonen Christina är det snudd också via TV-soffor i alt-media men pedofilfrossarmamman är inte namngiven, inga uppgifter är skrivna som kan leda till att du kan ta reda på vem jag avser. Bara klipp ur domar har visats.
Kalla en namngiven fd. flirt för våldtäktsman offentligt är hämnd – inte journalistiskt yrkesutövande
Den nu aktuella åtalade kvinnan ska dömas till fängelse, vad jag kan se på de uppgifter som läckt ut. Vi får se vad Tingsrätten kommer fram till. Jag kommer bevaka det.
Du behöver inte alls vara tyst. Det går så bra så att prata med vänner och bekanta i det privata rummet, med läkare och psykologer, men skippa spridningsplatser typ Facebook.
Här är ett enda långt gigantiskt jätteförtal och utpekade får inte ens komma tilltals
https://www.youtube.com/watch?v=ZJv7ikUmdXE
5 kap. Om ärekränkning
1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
2 § Om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.
Lag (2017:1136).
3 § Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 2 §, riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.
Om brottet är grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2018:1745).
4 § Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.
5 § Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser
1. förtal och grovt förtal,
2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, eller
3. förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Har förtal riktats mot en avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon och, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.
Innebär brott som avses i 1-3 §§ att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat till detta. Lag (2018:540).
Lämna ett svar