Godmorgon Lena
En liten torsdagsreflektion.
Jag hade ett samtal med en bekant igår på telefon. Efter att vi småpratat en stund om ditten & datten så kom det ”fantastiskt intressanta” ämnet inkomster/löner/kapital o.s.v. på tal från hans sida.
Helt ohämmat så kom då efter en stund frågan vad jag tjänade när jag låg ute på jobb, och vad jag hade i pension???
Jag blev full av skratt och garvade högljutt i telefon, dock icke det minsta förvånad över frågeställningen.
Du, svarade jag Mr. Nyfiken, det där var en högklassig sosse-fråga!
Tyst i luren blev det några sekunder, Mr. Nyfiken blev helt ställd.
När Nyfiken samlat sig någorlunda efter mitt svar så kom då nästa fråga/frågor. Han frågade om jag läst tax.kalendern, lönekollen and so on? Den & den & den tjänade si & så, bla, bla, bla…
Nix, blev mitt svar. Jag är inte intresserad av sånt dravel och sånt skiter jag högaktningsfullt i – jag har inte nåt med det att göra. Dessutom har jag inte tid, jag har annat för mig som glad och icke nyfiken pensionär.
Dessutom, fyllde jag i, ett tecken på att en människa har tråkigt i sitt liv är när man måste lägga sig i andras.
Jag behöver nog ej tillägga att samtalet dog ut väldigt snabbt efter mina repliker till honom.
Att en del bara orkar…?
NN
Jag gissar att mycket få ens ”ser” att privatlivet är i princip borta? Folk tycker att det är helt okej att ställa privata frågor, och vi hade nyss en främling som fick spel då jag satte en gräns.
Den typen av frågor får du aldrig i normala länder, där ingen -ism byggs, och under Covid var jag till och med inne på ett sjukhus, och utan att få frågan om jag var vaccinerad. Vad jag förstår av samhällspionernas rapporter kunde man fråga i princip en främling på gatan om det.
Ni har hitta.se, och vi har inte ens telefonkataloger… adresser finns numera, sen tio år, ingen använder dem, vi använder vägbeskrivning, och helst ska man möta upp en som ska hem till en på ett känt ställe, exp. postkontoret, och sen lotsa hem vederbörande.
Gå in på, eller gå över, folks tomter är olagligt, och frågar du ut nån om någon annan lär du få svaret; ”Jag vet inte, fråga honom/henne!”
Åsikter tillhör privatlivet, och det gör de näppeligen där en -ism byggs.
Privatlivet är heligt, och jag menar heligt. Tvärtom, som vanligt.
