Vi kommer, förr eller senare, att lämna sociologin, och vi vet redan att vår energi, humöret, en känsla av overklighet kan styras av frekvenserna, och då är vi väldigt långt bort ifrån terapisoffan och psykmedicinen.
När vi dessutom skiftar från ideologipolitik över på realpolitik har vi bytt världsbild helt, och då försvinner sådant som att 40-åringar skulle vara barn.
Jag gjorde ett stickprov nu och kollade hur barns sängvätning betraktas, och jag häpnade lite därför att den sägs vara ärftlig och har ingen social orsak, och då har det hänt nått. Källa
På 70-talet ansågs sängvätning vara en psykisk störning, förklarar Maria Cederblad, då fick många barn gå till BUP med sina problem. Källa
Det var på 60-70-talet vansinnet började
Just avseende sängvätning kan jag nog räkna upp tio par som genomgick skilsmässor pga barnens sängvätning där föräldrar började anklaga varandra för att barnet fostrades fel.
Kvantfysiken kommer att bli megastor, tror jag, och jag tackar för detta läsarbidrag
Den lär bli stor därför att det kommer att bli ett väldigt sug efter att förstå. Efter 50-60 års fantasifoster här och där lär folk skrika efter fakta.
Kvantfysiken och mystiken – Forskning och framsteg
Kvantpsykologi i praktiken
Enkelt beskrivet allt är Energi och materia är en långsamt vibrerande energi.
För att materia ska bli till behövs det tre beståndsdelar som består av tid, rum och massa (massa är en form av energi). I denna dimension är vi vana att fästa oss vid tid och form utan att reflektera över att varken tid eller form skulle existera om inte rum/rymden existerade.
Rupert Spira jämför detta med en film i Tv rutan. Tittaren låter sig dras in i filmens handling med allt vad det innebär utan att reflektera över den inramning som finns runt om självaste rutan. Vi blir med andra ord en del av livets dramatik som vi själva skapar och låter oss dras in i. En dramatik som i själva verket är en illusion.
Från kvantpsykologins synvinkel är livets situationer som tavlor som är omgivna av tomrum. Om inte detta tomrum existerade skulle inte heller dessa livssituationer med all materia existera. Därför är det viktigt att fästa sitt medvetande vid tomrummet för att avdramatisera livet och därmed vinna mark för ett fritt skapande så att man inte befinner sig i livets till synes nyckfulla ödeshärjningar.
Lao-tzu beskriver processen med att fästa uppmärksamhet vid tomrummet på följande sätt:
”De mystiska teknikerna för hur man blir odödlig avslöjas bara för dem som har löst upp alla band till den fysiska, värdsliga domänen av dualitet, konflikter och dogmer.
Så länge dina ytliga, värdsliga ambitioner styr dig kan dörren inte öppnas.”
I kvantpsykologi gäller det att observera tankarna som uppstår och uppfatta mellanrum mellan dessa tankar ungefär som vid andning då mellanrum uppstår innan man andas in och innan man andas ut. Tanken kommer någonstans ifrån seglar förbi och försvinner, sedan kommer mellanrummet innan processen börjar om på nytt. Här gäller det att observera denna process och fästa uppmärksamhet vid punkten innan tanken uppstår där tomrummet finns. När man observerar denna process tillräckligt länge upptäcker man att man är både skapare och iakttagare. Med andra ord de tankar man vid meditation observerar och försöker glesa ut har man skapat själv och för att slippa gå i ett ekorrhjul i det oändliga är det nödvändigt att fästa sin uppmärksamhet vid punkten innan tanken uppstår, alltså från rymden eller tomrummet eller hur man behagar benämna detta ingenting.
Vad är då detta tomrum?
Tomrummet skulle kunna jämföras med vatten i en bassäng där vi alla befinner oss. Det är vatten (tomrummet, rymden) som vi alla befinner oss i och som binder oss samman. Därför räknas precis varje individ och hans/hennes agerande i livet, för att tänk att någon på ett våldsamt sätt hoppar in i bassängen. Ett sådant hopp kommer att påverka alla! Vågorna kommer alla att känna av. Har du någonsin observerat att när du kom in i ett rum helt ovetandes om att det var bråk där precis innan att du kände dig obekväm i detta rum? Hur kan det komma sig? Det är rummet eller detta ingenting som klistrar oss samman och som denna energiinformation av bråk finns kvar i och det är den du känner av liksom svallvågor i bassängen.
Å andra sidan finns det oerhört fredliga och toleranta människor och du känner dig mycket bra och bekväm i deras närvaro– du känner ro i själen. Det är tack vare tomrummet som detta är möjligt.
En medveten skapare av sitt liv är alltså medveten om tomrummet/rymden och därmed nya möjligheter till smidigare liv full av medvetet skapande. Lever man t.ex. i agg mot någon så har man låst sina positioner och livet kommer att utvecklas därefter. Fäster man uppmärksamhet vid tomrum och ser agget som en tavla i tomma intet som man efter sin vilja kan förflytta, placera var man vill så försvinner också dramatik i agget. Man kommer inte att ta livet så allvarligt men livet blir det lekfulla utforskandet som den var ämnat att vara ifrån början.
”Stäng av sinnet, slappna av och låt dig bäras av strömmen…
som aldrig upphör att strömma… lägg undan dina tankar och överlämna dig till tomrum… som strålar, strålar”
”Allt är skapat av tomhet och formen är komprimerat tomhet”
Wilson 1980
”När jag vänder min uppmärksamhet mot den yttre världen är jag som en pil som pekar utåt. När jag stänger ögon och försjunker i mig själv blir min uppmärksamhet en pil som pekar inåt. När jag försöker göra detta samtidigt – att rikta pilen både utåt och inåt – så upptäcker jag hur besvärligt detta är. Inom två sekunder glömmer jag antigen den yttre världen och försjunker i drömmandet, eller så glömmer jag mig själv och blir indragen av det jag tittar på.”
Vi letar efter tomrum som vi oftast inte lägger märke till. De flesta av oss koncentrerar sig på ord och vad dessa betyder. Därmed hamnar fokus i förgrunden istället i bakgrunden där tomrummet finns densamma tomrum för oss alla.
Då man koncentrerar sig på tomrummet så uppfattar man den i bakre huvudet. Och av min erfarenhet blir främre hjärna i någon sorts vilotillstånd vilket i sin tur skapar rymden så att man kan obehindrad bäras av strömmen som John Lennon beskriver ovan.
Rummet/rymden är den gemensamma platsen för alla våra upplevelser men vi fäster nästan aldrig uppmärksamhet vid rummet därför att vi flyter samman med våra föreställningar, upplevelser och därmed tappar vi bort rummet/rymden som är bärare av allt detta.
Fäster vi uppmärksamhet vid rymden upptäcker vi att alla föreställningar som kommer och går rör sig i rummets/rymdens kontext.
Det fysikaliska universum består av energi, rummet, materia och tiden.
I boken Kvantmedvetandet beskrivs att man gjorde ett experiment med människor som lider av värk. Dessa människor skulle ta bort tidsaspekten ur sitt liv. Detta innebär att de inte skulle fästa uppmärksamhet vid erfarenheten av dessa värkar som redan har utspelat sig och därmed inte skapa rädsla och förväntningar för hur mycket värk som kommer framåt i tiden. Kvar blev alltså bara Nuet. Dessa människor klarade av att reducera sina värkar med 2/3 delar.
Vi är skapare av det vi fäster uppmärksamhet på
Separation uppstår av trauma och sker automatiskt och omedvetet som ett sätt för att överleva samtidigt som den dämpar känslor och emotioner.
Kvantiakttagande födds av ett val, det är valt medvetet och med avsikt och innefattar samtliga känslor och tankar… Det är ett tillstånd utav frihet trotts att detta tillstånd utesluter ingenting av samtliga känslor och tankar.
Jag hoppas att mina ovanstående rader visar att det finns ett helt annat sätt att se på livet än den allmänt vedertagna. Detta är bara ett litet försök att med hjälp av Stephen Wolinskys bok (Tjeckisk upplaga: Kvantové Vědomí) om kvantmedvetandet navigera den intresserade till ett nytt sätt att se på tillvaron.
Stephen Wolinsky, Ph.D. 1993
Quantum Consciousness.
The Guide to Experiencing Quantum Psychologi.
https://www.bokus.com/bok/9780962618482/quantum-consciousness/
Text: Ivan Björn
https://www.youtube.com/watch?v=Ox0OLpjZ98M
Lämna ett svar