Det kan smälla när som helst mellan Grekland och Turkiet. Officiellt startades EU för att försöka bli av med Europas alla krig. Det torde vara den mest krigiska kontinenten, och som har startat två världskrig, redan.
En turkcypriotisk parlamentsledamot sa mig en gång, då jag frågade om problemet Turkiet-Grekland:
-Grekland startar krig då och då, och får alltid stryk, och lär sig aldrig.
Jag, och även bloggaren Jan Milld, har upplevt grekprovokationer
”Per (den nu avlidne Per Holfve, min not.) och jag hade parkerat oss vid vad han och Lena kallade ”gubbdagis” – en enkel uteservering i Girne. Snart kom en turkcypriot som Per kände sedan tidigare och satte sig vid vårt bord. Låt mig här kalla honom Kemal.
Kemal gav ett lågmält och vänligt intryck. Först verkade han litet avvaktande beträffande mig – även då jag ställt frågor var det Per han tittade på, när han svarade. Efterhand hand tinade han dock upp, när han märkte att mitt intresse för öns historia var äkta. Han bjöd mig snart på en turkisk öl (som smakade mycket bra).
Kemal berättade hur vänner och anhöriga till honom bara försvunnit. Man hade gått ut för att kanske hämta vatten, men kom aldrig tillbaka. Bittra minnen som han och många andra hade att förlika sig med
Plötsligt dök det upp ett sällskap på två damer och två herrar, och vårt samtal avbröts. Direkt fick jag klart för mig att de var grekcyprioter, eftersom Kemal började tala med dem – på grekiska. De kom från öns södra del och var som jag uppfattade saken på besök över helgen, de hade kanske ett fritidshus i området.
Det första intressanta momentet var Kemals vänlighet mot dem, en påminnelse om hur han måste övervinna en bitterhet som han rimligen kunnat känna.
Det andra momentet var det intryck som framförallt männen i det nyanlända sällskapet förmedlade, genom klädsel, röstvolym och kroppsspråk. Flott uppklädda, en av dem med en tjock cigarr i handen. Skrikande och tjoande, forcerat. De lämnade ingen i tvivelsmål om att de s.a.s. kände sig ”äga” platsen.
Min reflexion efter detta möte, om dessa personer var representativa för grekcyprioter, blir ju: hur ska dessa så olika folkslag kunna leva tillsammans?
Är inte den geografiska uppdelning som genomdrivits genom invasionen 1974 något att slå vakt om, för att undgå förnyande konflikter?” Läs mer
https://www.youtube.com/shorts/_UYAmEqJ1tg
Lämna ett svar