Vi är förmodligen det mest hjärntvättade folket i hela världen. Inom trettio år kommer det vräka ut böcker om den saken. Idag ska vi nöja oss med att dyka ner i en svensk omständighet som jag nästan vill börja kalla för ”en katastrof”.
Sverige är det enda landet i hela världen som saknar en reglerad och kontrollerad sexhandel, och jag har aldrig stött på nån svensk som inte tycker att vår ordning är bra.
Om eller när jag säger att du kan som kvinna sälja sex på nightclubs och köpa på gigoloklubbarna, och som man kan du köpa på nightclubs och sälja på gigoloklubbarna så regerar 99% med fasa.
Kvinnor köper väl inte sex!!!
Kvinnor köper sex av ensamkommande
Kvinnor köper rekordmycket sex – på grund av tidsbrist
De vet inte heller att det är fler män än kvinnor som säljer sex, också i vårt land, men det sker dolt där. När kollegan Kerstin Thorvall köpte sex i Afrika kallades det för ”dansresor”, så nog är det dolt alltid, och hade en manlig kollega gjort samma sak hade det blivit hallå.
I mig sitter det svenska tänket så djupt att jag avvisar gigolos rutinmässigt, men jag har slutat känna fasa, och jag har börjat fundera på saken eller frågar;
-Vad vinner vi? Vad kostar det?
Jag fick mycket att tänka på då en cypriotisk 80+ kvinna sa mig;
-Är det sant att sexköp är olagligt i ditt land, och då jag bekräftade det frågade hon vidare om vi har många skilsmässor, och jag nickade. Det förstod hon att vi måste ha, och hon kallade oss för ”elaka”. (Köpa är olagligt hos oss, konstigt nog inte sälja.) Vi är elaka som inte tänker på handikappade, nyskilda, ensamma, blyga, etc och ”ni saknar förmåga att se det positiva och skönhet”.
”Att köpa sex har varit det som räddat mig från självmord”
Nu har det passerat flera år, och jag börjar se konsekvenserna av andra länders beslut att ha en kontrollerad handel och den första är att folk inte behöver para ihop sig av sexuella skäl. Hos oss är de flesta skilda innan en baby fyllt ett år. Jag har ofta hört att folk säger att vi ”skiljer oss för lätt”. Det är nog snarare så att folk blir sambo eller gifter sig för lätt.
Den gamla damen frågade mig om vi inte vet om att sexualiteten är en drift, och jag svarade att utbildade vet väl att den ingår i behovstrappan, antar jag?
Den driver dig in i förhållanden, hos oss, men inte nödvändigtvis här
Vår ordning leder bland mycket annat till att vi förmodligen är världsledande avseende faderlösa barn liksom skilsmässor.
Jag börjar förstå varför damen frågade mig om vi har många skilsmässor. Om vi kikar på behovstrappan så är sexualiteten placerad längst ner i basen samman med övriga fysiologisk behov.
Dessa behov är så starka att den hederligaste lär stjäla vatten om inget annat står till buds. Behovet av trygghet, gemenskap, självkänsla etc kommer efter i rangordning eller som jag har skrivit tusen gånger; ligger du med en idiot är du snart gift med en idiot.
Vi tar oss aldrig tid att lära känna presumtiva partners, och det är den riktigt stora skillnaden. I Indien gör man stora utredningar av tilltänkta partners, och som kan ta flera år.
Sexhandeln är bara tillåten på anvisad, kontrollerad och licenserad mark
En annan är att många som kommer ifrån Skandinavien klär och uppför sig, säkert omedvetet, som sexarbetare, och här får du inte marknadsföra sex alls i det offentlig rummet. Polisen kan knacka dig i ryggen, och be dig åka till en nightclub.
Jag har aldrig hört att någon sexarbetare har ”råkat illa ut” som är vanligt hos oss. Polisen skulle riva upp asfalten om någon gav sig på dem. En hotellägare som tillåter ”svart” sexhandel på sitt hotell, som alltså saknar licens, får fängelse direkt.
Det finns inget raggande på krogen
När jag frågar svenskar säger många att de går inte ut och äter en lördagskväll därför att krogarna är en köttmarknad. Vi har alltså en omfattande prostitution men omdöpt till ”one night stand”, motparten heter ”knullkompis”, betalningsmedel är ofta sprit, etc.
Ett skäl till att vi kallas för ”hycklarnas land” beror helt säkert på att vi har en dold sexhandel och att det är tillåtet att sälja men inte köpa. Det hela är så omfattande att jag börjar misstänka att vårt system ska plana för en kommande satanistisk sexualitet där kvinnan verkligen är omgjord till uteslutande ett sexobjekt.
Nu kommer turisterna och med dem gigantiska kulturkrockar
Jag minns en norska som blev betuttad i en chaufför och för att försöka lägga beslag på honom erbjöd hon sex. Han blev väldigt upprörd och sa mig;
-Tror hon att jag är gigolo?
Jag förklarade för norskan att du får gå andra vägar; umgås, lär känna varandra, och hon beslöt sig för att hjälpa honom då han hade en sjuk moder. Nästa gång hon flög ner hade hon med sig en hel drös sjukvårdsprodukter, hon arbetade inom vården, och hon gav dem till honom, som slog ut med armarna, vände på klacken och gick samt svarade aldrig mer i telefonen när hon ringde.
Hon förstod ingenting. Gör du?
Jag gissar att endast fem av tio svenskar förstår varför han kastade ut henne ur sitt liv. Fundera på saken, svaret kommer under filmerna.
Jag har också noterat att sexarbetarna har en usel status i Sverige, men inte här, och jag lägger en film som verkligen visar upp att de är människor de också.
Här anses de ofta vara nyttiga, och ser du filmerna lär du få en helt annan bild av verksamheten än den som är inkörd i våra huvuden; utsatta kvinnor, svaga, som det är synd om, som utnyttjas…
Vi har nog främst propaganda i huvudet, och mycket lite fakta, avseende det här, också.
I mina ögon idag är de affärsmän och de säljer inte sitt huvud som matteläraren gör eller händerna, som snickaren, utan de säljer sex kontrollerat här och i vårt land är det Vilda Västern i verkligheten men officiellt förbjudet.
Eller så är det som den gamla damen sa;
Vi är enbart elaka.
Svar: Om du arbetar inom vården, och kommer hit med en resväska material, som det i princip står ”Landstinget” på, så har du meddelat omgivningen att du är en tjuv dvs. i princip det värsta man kan vara näst efter mördare. Sno grejer på jobbet är utbrett hos oss, inte här.
En gång såg jag en dokumentär om de handikappades sexualitet. I dokumentären figurerade tre länder i huvudsak. Frankrike: Är man livslångt handikappad bor man i Frankrike förmodligen på ett hem. En svårt handikappad man och kvinna på ett sådant hem blev kära i varandra men personalen vägrade att hjälpa dem att ligga bredvid varandra för att känna den intima närheten. I Frankrike kan man få personlig assistans men den var då jag ägnade mig åt dessa frågor begränsad till 8 timmar per dag så att många handikappade är tvungna att bo på institutioner. En av dessa rullstolsburna har i sin frustration tagit en assistent på rumpan, vilket han blev åtalad för och dömd till böter.
Tyskland: I Detta land finns det speciella människor som vänder sig till ensamma och handikappade och mot en ersättning stannar de hemma hos den behövande hela natten med fysisk och själslig närvaro. Vid en diskussion på svensk TV tyckte handikappade att detta är en bra lösning. I vården fungerar det dock på annat sätt i Tyskland och det som framkom av reportaget var att personalen hos en namngiven brukare sa att om han får stånd när de duschar honom så vägrar de att komma mera. I Tyskland finns alltså öppenhet, men hos vissa personer även en moralisk belastning då man vid duschen inte accepterar att personen får stånd. Lite underligt m.a.o.
Sverige: I Sverige har vi den så kallad personlig assistans och totalt flummig bild i vad som gäller. I dokumentär framkom en svår handikappad man som hade enbart unga tjejer som personliga assistenter och dessa tjejer har sovit nakna under natten i hans säng. Mannen kunde för övrigt inte lyfta ett finger. Tjejernas pojkvänner visste om detta. Det framkom att intima situationer skall behandlas från fall till fall. Jag har diskuterat detta med min dåvarande arbetsgivare och det fanns fall då de behövde säga upp personal just på grund av detta. Sverige är alltså flummig i sammanhanget och några klara ställningstaganden finns inte. Allt beror på personen som befinner sig i situationen och hans agerande i just denna situation. Vissa av de handikappade skulle inte ha något emot att i arbetsuppgifter skulle ingå även en sexuell tillfredställelse.
Ovan berörde jag alltså en grupp människor som har kanske svårare att få ett partner en övrig befolkning men som likaså längtar efter närhet. Jag tror också att vårt kollektiva medvetande försvårar intima förbindelser för att då kan man förvänta sig av den andra mer och mer av olika saker. Den total villkorslösa förbindelsen verkar bara existera med en främmande människa där man betalar för tjänsten.
På Hawaii har jag läst i en bok har människorna innan de vita kom dit har masserat varandra typ varje dag (utan sex). Dessa människor hade en inlevelse förmåga och empati för varandra. När vita kom dit blev det offentlig bestraffning, att skämmas för sin kropp som syndig m.m. på dagordning, vilket har förråat människor.
Detta är bara några av mina reflektioner över detta ämne från en annan synvinkel.
Tack, ja det är olika överallt.