Männen i Oman

Skärmavbild    kl

Skärmavbild    klNär jag skulle gå ombord i Kuwait, för att flyga till Oman, såg flygvärden att min ryggsäck var tung och extremt bökig, och han frågade om han fick hjälpa mig med den.
-Yes, please! Thank You, sir!

Jag hade en plats, nästan längst bak, varför han fick gå länge, men sen hivade han upp den på sin plats. När vi hade landat kom han kilandes och tog ner den och konkade den lika långt igen, och på vägen frågade han om han fick kalla på assistans.

Klockan var väl tre på natten, och jag var rätt trött så varför inte
-Yes, please! Thank You, sir!

Han tog upp en bärbar telefon, och smattrade arabiska och vips kom en ung kille med en rullstol och i den körde han mig kilometer efter kilometer. Man skulle till ett hörn av flygplatsen för att få nästa omgång boardingkort och till ett annat hörn för att fylla i nått papper…

Jag hade inte en susning om att Omans flygplats var så extremt stor
Skärmavbild    klUselt av mig att inte kolla det före! Visst hade jag klarat att ta mig runt, men det hade blivit tungt, för jag kunde inte ha ryggsäcken på ryggen eftersom jag hade en SCOTTeVEST (se video nedan)  på mig, som var sprängfull.

Jag tackade den unge mannen, som drog såväl mig som packningen, och han sken som en sol, och sa mig att ska vi inte ta en tur runt i butikerna?

Gott om tid!
Det blir ”gott om tid” eftersom personalen går före i alla köer. Jag avböjde shopping men en kopp kaffe… Vips var vi vid ett café, och där blev jag intervjuad om mig själv, och det de unga är ute efter är ”kloka och visa äldre”. Får de korn på en äldre som är hörbart klok och vis får man snart livsavgörande frågor.

-Äldre är Guds gåva till oss unga!
n
När vi skildes åt visste han att jag kommer åter om cirka två veckor, och han sa mig;
I will wait for you, Mom!

När jag sen skulle landa i Cochin i Kerala kom en flygvärd och sa mig att jag skulle sitta kvar, tills alla hade gått ut, för assistansen ville det.
-Assistansen?!?
-Ja, Oman har beställt en assistent även i Cochin!
-Okej, tyckte jag, och det är inte speciellt märkligt att mannen täckte hela färdvägen ner – med tanke på att jag är Guds gåva till de unga.

Så, det gick rasande fort även i Cochin, och assistenten fyllde i alla papper och svepte mig förbi alla köer varför jag kom ut för tidigt. Men efter tio minuter kom min chaufför sen många år Shan; Mohammed Shanavas, och jag fick en bamsekram. Han var synbart överlycklig över att se mig. Det är inte speciellt konstigt eftersom jag är Guds gåva även till honom, och inte sällan verksam som en sån också. En Guds gåva i aktion, alltså.

Shan körde mig, i åtta timmar, till UMS sjukhus igår
Skärmavbild    klDe sa mig också att alla, oavsett land i nord-Europa, är synbart helt sönderstressade och jag försökte förklara att F-kassan inte sällan terroriserar folk sönder och samman.

Men att de också får veta att de lider av nåt socialt, psykiskt men att fler och fler medlemmar har börjat rapportera att VC börjar tala om att det kanske är en inflammation i hjärnan. Vi vet att det är det därför att annars skulle UMS-programmet inte fungera.

De sa mig också att flera av behandlingarna lyfter upp känslor till ytan och att de flesta ifrån Europa är väldigt, väldigt arga inuti, och jag svarade att det är inte det minsta konstigt! Jag förklarade att mycket inte fungerar; posten, tågen, skolorna, man ska göra allt själv, noll service, osv. Läs mer

Balans är bra kontra ”det skiter jag högaktningsfullt i”
n
Jag kollade i en indisk damtidning nu på morgonen, och chefredaktören meddelar att balans är eftersträvansvärt, och därefter slängde jag mig över svensk press.

Den vällde över av Sanna Lundell i Let´s Dance, och som lät meddela att vad fadern och sambon anser om hennes dansande i TV ”skiter jag högaktningsfullt i”.

Kan bara sägas av en oborstad svenska, och jag menar bara, och jag tar mig för pannan inför tanken att jag satt illa till på Arlanda nån gång… Jag får väl se till att jag aldrig hamnar på Arlanda!

Där är jag inte Guds gåva till de unga.

 

 

https://www.youtube.com/watch?v=cBtziQfak84

 

Om Lena Holfve 18456 artiklar
Under 80-talet var Lena Holfve en uppmärksammad författare men slutade som yrkesförfattare år 1992, och startade upp IT-tjänster. Lena räknas som en av de absolut första pionjärerna på Internet i Sverige med start 1990-91. Då var det i princip bara Lenas domäner och Systembolagets prislista ute. Nu är Lena pionjär igen med ett slutet och privat sällskap i domänen lenaholfve.se och vars syfte är att studera vad som händer i världen, men i en privat sfär. Sedan år 2017 har det startats upp en liten bokproduktion, igen.

2 kommentarer

  1. Så bra skrivet Lena Holve. Längtsrxefter den dagen ,då vi äldre åter får samma respekt i västvärlden.

  2. Tror du att det inträffar? En afrikan sa mig en gång: Om jag får barn i väst tar jag dem till Afrika direkt för annars får jag barn som sätter sig upp mot äldre, och då går både de och hela samhället sönder. Är ju precis vad som har hänt i väst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.