Idag insåg jag att två kollegor i ledningsgruppen på jobbet är riktigt förgiftade av medicinen. Frågade bägge kollegorna om de hade gjort det jag bad dom om. Bägge två expoderar och säger det vet vi inget om. När sade du det. Inser då att jag har gjort rätt, som har sagt upp mig.
Bägge kollegorna proppar i sig Alvedon som det vore godis, äter lugnande medicinen mm.
Dessutom dricker de massa läsk och äter godis varje dag.
Sedan har vi tre anställda från Indien, Pakistan och Filippinerna
De har med sig hemlagad mat varje dag med goda och nyttiga kryddor i.
Jag brukar fråga vad de har för slags olika kryddor i, och de är medicinkryddor. Dessa tre vårdpersonal är aldrig sjuka, och de har arbetat som vårdpersonal i minst tre år hos oss.
Lite skillnad mot min västerländska personal, som är sjuka mycket ofta.
Du har nu lämnat den svenska förklaringsmodellen; ”dum i huvudet!” och ser förgiftningar, och i samma stund som du gör det har du också en hållbar prognos i din hand.
Kan du förgiftningar vet du att de kommer alltid att explodera, och aldrig komma ihåg, de saknar slutligen närminne helt. Du kan räkna ut rätt exakt då de går sönder helt respektive dör, också, inte roligt alls.
När du utreder nästa arbetsplats kommer du att hålla koll på leverrynkor i den nya chefens liksom kollegernas ansikten, och inte bara lyssna på vad folk säger.
Du är nu inne i den nya världen, som jag nog gärna vill kalla för den asiatiska världen där man aldrig kallar nån för ”dum i huvet!” och där man läser av helt andra saker än bara vad folk säger.
-Bye, bye pratkulturen.
Listan
https://youtube.com/playlist?list=PLVmHtRW0bTN_Yugscv3xlRp5SGD-2ELxB
