Det var en läsare som meddelade mig att jag är polisanmäld för denna artikels åsikter, och i samband med den anklagas jag för att jag skulle dölja att jag satt som lekmannadomare för gamla VP, och så är det inte vilket framgår av artikeln nedan. Det har aldrig varit någon hemlighet, och det skrevs frekvent i tidningarna då mina kriminalromaner, t.ex. Mordet på Törnrosa gavs ut.
VP, Stockholmspartiet och M hade ett rätt finurligt sätt att plocka ut folk på, se nedan, som de borde ha fortsatt med. Men det går väl inte idag då allt polariseras?
De är idag +50 år
Det skrevs också att jag haft 15 HVB-barn, underförstått att jag tjänade (grova?) pengar på dem, underförstått att jag nog är med i ett pedofilnätverk. HVB-barn fanns inte på den tiden. Jag förestod ett hem mellan åren 1973-1983, och jag var kontrakterat anställd, lönen var dåtidens barnskötarlön, och den tiden blev boken ”Älska lagom”.
Polisen lär nog inte ens höra av sig
Polisanmälan, för förtal av en pseudonym, lär inte leda till något alls eftersom det krävs att man namnger någon för att det ens ska kunna bli förtal. Svensk polis har heller inte jurisdiktion i TRNC så det är nog främst en fråga om att skaffa sig själv uppmärksamhet och som är alla rättshaveristers mål. Vi har runt 1,3 miljoner polisanmälningar på knappt 10 miljoner invånare. Länken går till en artikel kallad ”Vi drunknar i polisanmälningar”.
Jag fick däremot ett konkret exempel på vad som händer när folk inte klarar frekvenshöjningarna.
Publicerat 28 sep, 2018
Jag bodde i många år på Kungsholmsgatan 17 i en etagéfemma, som hade en skrivetta bredvid med egen ingång, wc, dusch och pentry som tillhörde den stora våningen.
Det är därför boken ”Fyy 17! En bok om tonåringar” bär den titel den gör. Den är skriven på Kungsholmsgatan 17, på 17 kvadratmeter, dvs skrivettan var inte större.
Bostadens närhet till Stockholms Tingsrätt innebar också att jag satt i rätten lite oftare än normalt därför att jag kunde komma på tre minuter om någon var sjuk eller ansåg sig jävig.
Man satt överlag mycket oftare då och jag har räknat ut att idag måste man tjänstgöra i 40 år för att komma upp i den erfarenhet jag fick på tio.
Vi var ett gäng författare, journalister och fotografer som åt lunch eller middag ihop på krogen St Daniele, som ägdes av italienaren Pepino. Den heter något annat numera och sist jag var på Kungsholmen var det en stadsdel jag inte kände igen alls.
Stig-Erland Larsson, jobbade på TT som ligger i närheten ner mot Norr Mälarstrand och han var med i det gänget liksom en danska som också arbetade på TT.
Detta var långt innan han började skriva deckare men han läste i princip alla som gavs ut och han gillade mina, och inte minst mina titlar.
Nu har det gjorts en film om honom, som jag vägrar se, och jag antar, vi svenskar gör ofta det och felaktigt dessutom, att inte en käft nämner att han var ett levande uppslagsverk.
De kommer säkert tiga som muren om att han faktiskt skrev ett testamente som inte ansågs gälla därför att ett sånt måste vara bevittnat av två personer.
Norrlänningen, ett år yngre än jag, kanske inte trodde att anhöriga skulle strunta i hans vilja?
Socialistiska partiet i Umeå vill inte ha några pengar efter deckarförfattaren Stieg Larsson. Det meddelade partiet på onsdagen.
– Vi vill avsluta frågan för vår del. Vi deltar inte i några arvstvister och har inte några som helst anspråk på några pengar, säger Jan-Olov Carlsson från partiet, till TT.
Det har varit bråk i många år för hans sambo ville ärva i princip allt, och sambos ärver inte alls. De är inte ens anhöriga. Jag har bråkat mycket om denna eländiga sambolag i boken ”Det händer aldrig mig!”
Arvtagare blev således pappan och brodern
De flesta kände inte till att man inte ens är anhörig då sambolagen var ny men det levande uppslagsverket Karl Stig-Erland Larsson gjorde det helt säkert. Du kunde fråga hur många ben en viss sorts myra hade så visste han det. Många av mina läsare anser mig kunnig men jag är rena skämtet i jämförelse med Stieg och en av fotograferna. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har träffat några så ohyggligt allmänbildade som de två.
Det sägs i rubriken att SL inte var någon politisk tänkare av rang och det är de sällan när de är sina partier som de är lojala mot in i döden.
Stieg var kommunist ända ut i tungpetsen och jag satt för vpk vilket folk alltid har tyckt var konstigt och han var inget undantag. Det tog ett tag innan han förstod.
Det finns inget som helst utrymme för politik om du har svurit eden:
Domareden regleras i 4 kap. 11 § Rättegångsbalken och lyder:
Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är.
Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.
Vpk, sp, m såg gärna att revisorer, ekonomifolk etc dömde ekobrott, som ett exempel
Det är partier som väljer lekmannadomare och vpk, stockholmspartiet samt delvis moderaterna valde ut folk som de handplockade i princip på stán om de behövde.
Således ringde det på min dörr då jag var runt 23 år, och utanför stod vpk som frågade om jag kunde sitta för dem. Stockholms Tingsrätt hade nog aldrig haft en så ung lekmannadomare förr och ett av de första bevisen på det var att advokat Henning Sjöström inte ens trodde på att jag var domare varför han körde ut mig ur vårt rum.
Jag kan inte tänka mig att de frågar sig i filmen, som jag absolut vägrar att se, om man inte bör respektera folks vilja samt val att inte gifta sig.
De lär nog inte ta upp det faktum att SL inte kunde skriva
Det kunde han i vart fall inte då vi sågs. Ibland ser man att de skriver att han var journalist. Nej, inte alls. Dessutom var han så blyg och ofta tystlåten, fåordig, att han hade aldrig klarat av att intervjua ens en uggla.
Han kollade och grävde upp fakta på TT, och det förklarar hans allmänbildning
Grävandet var absolut något han inspirerade mig att 
börja med på allvar runt 1984-89.
”Stieg Larsson kunde inte skriva” – DN.SE
Stieg kunde inte skriva | Aftonbladet
Ann Helena Rudberg: Stieg Larsson kunde inte skriva
Mannen som tror att han är Stieg Larsson | Aftonbladet
StiegLarsson – en varböld i Mediasverige |
Väldigt intressant att läsa. I alternativmedia har han framställts som en skurk. Mestadels för att han var med om att starta Expo som numera mest sysslar med att åsiktsregistrera folk och till viss del för att han var kommunist skulle jag tro. Har för mig du brukar besöka Dårhuset på somrarna. Vad händer nu? Väntar dom på Arlanda och kniper dig direkt? Tänker på Assange också.
Jag åker inte upp i år, och är utskriven från Sverige. På den tiden fanns inte polariseringen så vi satt vid samma bord alla möjliga partifärger. Jag har alltid varit politiskt oberoende och deltog aldrig i VP:s verksamhet men jag satt i deras namn då de ville ha in en som kunde ungdomsfrågor.